Kategoriarkiv: Uncategorized

juli

Hux flux är vi inne i juli detta märkliga år då tiden gått både fort och långsamt på samma gång. Hur är det möjligt? Långsamt p.g.a en pandemi, som gör att vanliga folksamlingar, möten, konferenser och sammankomster av alla de slag strukits och plötsligt blev till tomma luckor i almanackan. Snabbt p.g.a. att när man jobbar med djur fortsätter livet precis som innan. Och alla saker som ska hinnas med den tid på året då vi har värme och ljus på våra breddgrader, inte har påverkats över huvud taget! Man kan sammanfatta det så här: fåren de struntar fullkomligt i Corona-viruset! Och det är väldigt befriande att sköta om sina djur och veta att åtminstone detta behöver jag inte oroa mig för att de ska drabbas av. Långsamt vänder en idisslande tacka på huvudet och tittar på mig, som för att säga: ”Det är lugnt! Jag lever på som vanligt. Sköter mina lamm och äter gräs. Vilar och idisslar. Precis som innan pandemin.”

När väldigt mycket annat är upp och ner i världen så är det fantastiskt att få gå till jobbet och kunna sköta allt precis som jag brukar på våren och sommaren. Det är få yrkesgrupper förunnat år 2020. Och det känns faktiskt ganska rättvist. För en gångs skull så är det inte vi som lever och jobbar av och med klimatet, vädret, sol och regn som drabbas. Annars heter det ju att bönder alltid klagar på vädret. Och det stämmer till stor del. När andra gick till sina luftkonditionerade kontor sommaren 2018 så stod vi djurbönder där med panik i blicken och hade ingen mat att ge våra djur. Hungriga djur stannar inte i sina hagar….

När afrikansk svinpest härjar i världen står grisbönder med panik i blicken och hoppas att smittan inte kommer hit. För då måste de slakta alla sina tamgrisar. Alla.

En vanlig sommar när de flesta lönearbetande svenskar har 4 veckors sammanhängande semester så står bönderna där med sena kvällar ute på höåkern och med stress i blicken tittar han eller hon upp mot de svarta molnen, som från ingenstans tornat upp sig över vinterns djurmat. Detta stod inte med i väderappen jag kontrollerat dagligen sedan slåtterknivarna slipats! Vad gör jag om allt gräs blir blött innan jag inner få in det under tak??

En bild från min brors KRAV-grisgård. 1% av Sveriges grisar är KRAV-certifierade och lever som dessa grisar i halm och sol och med gräs att äta på sommarhalvåret.

En viss oro finns så klart. Och det är om jag själv skulle bli sjuk och sängliggandes, Det är få bönder som har en plan B för sjukdom har jag förstått. Jobbar man, som de flesta egenföretagande bönder, ensam på sin gård då finns det ingen vikarie att att ringa in när problem uppstår. Ingen man kan höra av sig till som kan sköta djuren medan du själv är sjuk. Eller är på semester för den delen. Det finns förvisso vissa organisationer som försöker råda bot på detta t.ex. Blå stjärnan. Men de allra flesta småföretagande landsbygdsbor med djur har all planering och alla rutiner innanför kepsen så att säga. Det är svårt att förmedla var grepen brukar stå, i vilken ordning och med hur mycket djuren ska utfodras och var nyckeln till garagedörren finns, om du ligger nedsövd med en respirator kopplad till andningen. Dessutom har varje gård olika förutsättningar och gör därmed på olika sätt. På gott och på ont.

Men inget ont som inte har något gott med sig. Jag tror flera bönder, inklusive mig själv, denna vår har sett över sina rutiner, kollat upp med grannen om en back up-plan och skrivit ner de allra flesta basic-sysslorna på ett vanligt kollegieblock. Ett block som är betydligt lättare att läsa än att försöka tyda någons ögonrörelser under en lång hostattack…

Som avrundning kan jag alltså konstatera att det jag redan visste stämmer även i coronaåret 2020. Att få jobba som egenföretagare på landsbygden med något så viktigt som livsmedelsproduktion är det bästa jobbet. Många i min ålder, som jobbat många år men samtidigt har många av år kvar till pension funderar över vad de ska göra istället och hur de ska hitta inspiration. Ställer sig frågor som: Varför sysslar jag med det här? Var det det här jag skulle ägna livet år? Borde jag byta karriär?

Jag är stolt över mina fina djur och glad över att själv kunna styra mina arbetstider och att slippa pendla till någon annanstans. Vid varje kundmöte då jag får möjlighet att berätta all nytta mina djur tillför och varför det är så viktig att vi inte besprutar våra odlingsbara jordar så känner jag en stor meningsfullhet.

april

Nu händer det grejor vill jag lova! Massor av lamm föds och igår hade jag boksläpp. Bokstavligt talat. När Öppen gård blev inställt kändes det tråkigt att inte kunna ha ett boksläpp ”i verkligheten”. Så det fick bli ett live-sänt boksläpp på Långasjölamms Facebooksida istället.

Jag klättrade upp på en soffa och släppte den rakt ner i golvet! Så var den släppt. Ha, ha. Man får inte roligare än vad man gör sig! Nu hoppas jag att många kommer att beställa den eller komma hit och handla boken Malte och traktorn.

För övrigt är jag ganska trött när jag skriver detta. Det är bara ca 30 tackor kvar som ska lamma. Men flera tidiga morgnar och sena kvällar börjar kännas som grus i ögonen. Men då är det viktigt att snäppa upp sig! Om en dryg vecka är lamningen så gott som över. Och det gäller att vara skärpt ända in i kaklet! Det förtjänar mina tackor!

Februari

Selen är viktigt att ge tackorna i god tid före lamning. Rekommendationen är 1-2 ggr/månad 8 veckor innan lamning. Eller 1 ggr/mån i 3 månader innan lamning. Scanning, alltså ultraljud, på alla tackorna hör också denna tid på året till. Klippning står också snart på schemat. Öronmärken med årets nummer ska beställas och alla administrativa uppgifter kring SAM- ansökan (jordbruksstöd från EU) och Elitlamm ska fyllas i. Elitlamm är det dataprogram som håller reda på alla får åt mig. Det är min djurjournal. Släktskap, betäckning, vikter och hull m.m. – allt registreras och följs upp.

Öppen gård närmar sig med stormsteg och i år är temat ”Småskalig odling”. Dessutom blir det bokrelease! Min andra bok kommer dagen till ära släppas vid detta passande tillfälle. ”Malte och traktorn” heter den och jag är galet stolt!

Varm vinter

Detta fotot är taget i februari för några år sedan. När jag nu tittar ut är det grått, milt och gegga. Det har det varit sedan november. Enda fördelen med den ”vinter” vi har i år är kanske att människor vaknar till och inser att det är här och nu vi ska ändra våra livsval för att minska klimatförändringarna. Inte om 10-15 år utan faktiskt nu. Nu.

Och jag tycker mig höra betydligt fler tankar kring att minska konsumtion av bl.a. kläder och andra prylar som vi egentligen har fullt av. Och väldigt många fler människor har hört av sig till mig senaste tiden angående sina egna odlingar. ”Har du fårbajs?” ”Har du halm eller ensilage till mina täckodlingar?” Väldigt många fler vill odla sin egen mat mot för bara några år sedan. Detta är ingen kortsiktig förändring utan en trend som är här för att stanna.

Kanske kan man sedan börja sälja överskottet av det man odlar och våga gå ner i arbetstid på sin anställning och därmed få andra vinster i livet, såsom mera hemmatid, av bara farten. Människor är kloka. Framtidsspaningar tyder på att folk är mer medvetna om sina livsval och väntar inte in en utbrändhet och sjukskrivning innan de gör sina livsförändringar. Nej, att tempoväxla ner, att inte ständigt vara på väg bort och att veta vad man stoppar i sig blir självklart för allt fler.

För oss heltidsbönder är detta enbart positivt! Ju fler som börjar odla själva, desto större respekt för den mat vi stoppar i oss! Ju fler som vet vad mycket jobb som ligger bakom minsta lilla morot från frö till att du har den på din tallrik, desto bättre. I framtiden kommer vi att himla med ögonen över hur vi runt 2000-talet slängde krokiga gurkor och inte använde allt från ett slaktat djur. Sådant som var självklart förr och självklart i framtiden. Nej, vår tids slöseri med mat och ”icke-respekt” för mat kommer att ses som en kort parentes när vi blickar tillbaka.

2020

I februari har jag varit heltidsbonde med får i 8 år. Så länge det känns. Och ändå vad snabbt det gått! Redan 2006 startade jag mitt företag och 1 januari 2007 köpte jag fåren. Nu har jag alltså haft får i 13 år. Vad otroligt mycket jag lärt mig och fått vara med om. Vad många idéer jag hunnit prova, så många människor jag lärt känna och så många erfarenheter jag skaffat mig.

Det är viktigt att reflektera och stanna upp. Nya året inbjuder till det och jag tycker om att ett nytt år startar, ny almanacka att skriva in planeringar och mål i. Det känns hoppingivande och ödesmättat med ett nytt decennium. Vad har dessa 10 år med sig? Hur ser vår omvärld och miljö ut 2030? Roligt om just du vill följa med mig via min fårblogg eller via langasjolamm på Instagram. Men helst hoppas jag att vi ses i verkligheten. På ett evenemang här på gården eller som kund till någon av mina lammlådor i oktober kanske. Nu går vi mot framtiden!

Augusti

Augusti är helt klart en sommarmånad. September också till stor del tycker jag här nere i södra Sverige.

Men som fårbonde börjar jag i augusti ändå att snegla på hösten när det gäller jobbet. Hösten är en stor logistikövning och ett pussel som ska läggas av lammlådebokningar, slaktdatum, styckningsdatum, utlämningsdatum, antal djur per vecka och vilka vikter de har. Sedan säljer jag även många ”livdjur”, som man kallar det när djuren säljs levande för att bli en ny besättning eller en utökad sådan hos någon annan fårbonde. De hämtningarna och härstamningsbevis och alla försäljningspapper ska också planeras och komma i ordning. Och all denna planering kan jag börja med när dagen M ägt rum. Mönstringsdagen!

När spannmålsbonden skördar så tröskar hen. När fårbonden skördar då mönstrar hen.

En domare, en s.k. mönstrare, kommer hit och sätter poäng på årets lamm. Jag får veta hur bra årets ”skörd” har gått. I år har växtligheten varit betydligt bättre tack vare allt regn och lammen har haft bra med mat. I går regnade det 30 mm regn så idag när jag var och tittade till fåren så var de rentvättade, blanka och lockiga! Det bådar gott för årets mönstring, som äger rum i början av augusti.

När jag är ute och pratar får eller har studiebesök så får jag ofta frågan hur det känns att slakta djuren. Och mitt standardsvar och min ärliga ståndpunkt i denna frågan är att den dagen jag kör lammen till slakt är inte särskilt rolig. Men när man som bonde inte bryr sig när ens djur slaktas, ja, då ska man kanske inte ha djur längre. Många undrar också om jag inte kan ha enbart tackor och inte lamm som ska slaktas varje höst. Det enkla svaret är att det är dyrt att ha djur och man behöver få in pengar till mat och staket och alla omkostnader. Lammen genererar pengar till mitt företag annars hade jag inte kunnat ha några djur alls. Dessutom mår tackorna väldigt bra av att få lamm varje år. Deras biologiska klocka gör dem lugna och harmoniska med lamm vid sin sida. Sist, men absolut inte minst, så skulle inte enbart mina tackor på drygt 100 stycken hinna äta upp allt gräs på beten och ängar om inte lammen hjälpte till. På sommarhalvåret behövs mina drygt 300 djur för att inte hagmarkerna och ängarna i och runt Långasjö ska växa igen och leda till minskad biologisk mångfald,

Tungan hänger lång efter fårflyttning. Oftast flyttar jag djuren på kvällen eller tidig morgon så blir inte får och hund så ”flåsiga”.


Maj

Ja, plötsligt är lamningen över! En intensiv period, när man på något vis inte tänker framåt alls utan bara är här och nu är till ända!

204 lamm blev det i år och de flesta tackor med lamm släpptes inte ut på sommarbete förrän den 11/5, alltså nästan två veckor senare än andra år. Men vi har haft ett kallt väder och gräset har inte vuxit nämnvärt. Istället har tackorna fått ensilage och kraftfoder på stall och det bäddar för en bra start för lammen om än en dyr sådan. Helst vill man ju få ut dem och äta gräs så fort det blir vår. Att de är gräsätare är ju liksom själva poängen med att jag har får. De äter gräs och håller landskapet öppet och bidrar med stor biologisk mångfald. Till hösten ger de i sin tur oss människor mat i form av högkvalitativt lammkött. Pengarna jag får in på de lammlådor jag säljer, kan jag sedan betala staket och vintermat till tackorna med. Vintermaten är ju gräs som jag skördar på åkern. Men det ska gödslas och sås och skördas innan de kan äta det och det är inte gratis…..

April

I morgon har jag Öppen gård!! Så spännande! Det är roligt att visa upp alla fina djur, söta lamm och hur det ser ut i mitt fårstall. Undrar om det kommer lika många som det brukar? På två gårdar till hålls Öppen gård i morgon. Emmaboda kommun går verkligen emot strömmen och öppnar upp sina gårdar till skillnad från alla kosläpp, som ställs in, runt om i vårt land.

Mars

Men oj så roligt att få pris!

Emmaboda centerkvinnor delar årligen ut ett pris i samband med internationella kvinnodagen. Priset ska gå till en kvinnlig företagare och i år var det jag som fick priset. En otroligt fin motivering skickade de också med och det känns lite overkligt att höra någon läsa upp allt jag gjort under åren. Det är viktigt att stanna upp och reflektera med jämna mellanrum över det man gör och hur det går och det fick detta priset mig att göra. Jag känner mig nöjd och lyckligt lottad att få ha ett meningsfullt och roligt arbete. Att jag själv har byggt upp verksamheten gör mig otroligt stolt. Tack för priset!

Februari

Februari är en underbar månad. Min tid med djuren är inte lika uppstyrd och jag har ett friare jobb än under april-november. Samtidigt gäller det att inte stressa upp sig under denna perioden med allt man vill sjösätta i form av odlingar och idéer. Jag känner alltid en press så här års att hinna med så mycket som möjligt samtidigt som det är nu man ska passa på att ta det lite lugnt! En märklig kombo, som säkert många egenföretagare, med eller utan djur, känner igen sig i. Det gäller att hela tiden utveckla företaget. Annars stagnerar det för att sedan gå bakåt.

Fårhagarna är i vintervila

Vi har haft en hel del snö, men nu regnar det och plusgrader, mulet och isigt. Jag är glad att jag passade på att åka längdskidor när det gick!