13 lamm födda

Börjar komma i ordning med lammbox-avdelningen, det jag kallar BB.
Årets första adoption har också skett idag. Hade sådan tur att en enling-tacka lammade strax efter en trilling-tacka. Jag hade dock inte vågat ta bort en av trillingarna från sin mamma i väntan på en en-födsel, så lammet var lite för mätt. Det brukar jag göra när det är ännu tätare mellan lamningarna än nu ibörjan. Det bästa är om de är hungriga och snabbt letar efter spenen hos sin nya mamma.
Hennes egna lamm la jag i ett spann med halm i botten en bit bort. Det ska helst vara utom hörhåll. Jag band ihop benen på det lammet som skulle adopteras. Reser den sig för snabbt och går iväg går inte tackan på att den är helt nyfödd…
Jag blötte lammet med lite ”slemm” från tackan och födelseplatsen. Tackan slickade och slickade och började tycka om sitt lamm. Jag stängde in dem i en lamningsbox så de fick vara ensamma i lugn och ro och lossade benen så att den kunde resa sig. Ja! Hon lät den äta. Efter en dryg halvtimme vågade jag inte vänta längre med att ge henne hennes biologiska lamm, som gastat för full hals hela tiden i sitt spann. När tackan inte såg på så bara:”Tjoff!” så låg plötsligt ett lamm till i boxen och hon tänkte nog att värst vad den förlossningen gick lätt!
Nej, tänkte hon nog inte, men i alla fall så tar tackan nästan alltid emot sitt egna lamm även om det gått en bra stund. Som vanligt i sådana här situationer prisar jag pälsfårets fantastiska modersegenskaper. Samtidigt är de inte så ”lättlurade” och det är många små detaljer som ska stämma vid ett modersbyte på det här viset.
.