Riktigt utsläpp – nu går de ”uppåt åkrarna”

Nervös, nervös. Jag är alltid så nervös inför det riktiga betessläppet: Lamm som rusar hem igen, bilar som kommer körande när fåren ska passera, hunden som inte riktigt hanterar situationen (milt uttryckt) och så klart känner Chola att jag är nervös och det gör inte saken bättre. Skulle då verkligen inte vilja ha publik på betessläppet, vilket blivit så populärt på ko-gårdar…
Med Tekla i sele på ryggen fick jag på förmiddagen in alla tackor i ladugården. Satte för en grind med breda spjälor så att lammen kunde gå in till sina ropande mödrar. Efter det stängde jag för helt och när alla medhjälpare var på plats öppnade vi den andra skjutdörren ut åt det hållet de skulle flyttas. Sedan gäller det att få med sig alla och vi väntade en stund vid grinden så de hann lugna sig lite och samla ihop sig innan vi öppnade grinden över vägen och vidare in i nästa hage, Låter kanske rörigt och – det var det också… 15 lamm rusade tillbaka och ingen hann stoppa dem och vi fick börja om med dem. Men i det stora hela gick det bra.
Det var jag med Chola i koppel sedan var det KG, Karin, KJ, Malte och Tekla i barnvagn.
Stannade rätt länge i hagen tills alla lamm hittat sina mammor och slutat göra rusningar hemåt ladugården igen. Sedan gick resten av dagen åt till att ställa i ordning i ladugården inför utgödslingen och att köra ut creepfeedingvagnarna och mineraltrågen med traktorn, saltstenar och mineralspann.